emmainlove

Ibland måste man medge att man har gjort fel. Istället för att skylla på andra så måste man kanske kolla vad det var man själv gjorde för att de skulle bli som det blev. För det är ju så, att i bland har man inte alltid rätt.

Sitter just nu och skriver på min andra essä för critical theories och det är inte det lättaste kan jag ju säga. Eftersom jag hade 3 % från godkänt på min förra essä så vill jag ju göra ett jättebra jobb nu.
Därför har jag även mer jobb att göra. Men jag har även funderat över varför jag fick 3 % från godkänt och varför jag reagerade så som jag gjorde på det.

Därför tog jag tjuren i hornen och grävde ner yxan. Jag skickade alltså ett mail till den läraren som jag nästan skällt ut och sagt att hon inte kan prata engelska och att jag inte lär mig något utav henne. Jag skrev att jag ber om ursäkt. För så som jag betedde mig är inte acceptablet.
Nu känns det lite bättre faktiskt, om bara James kan svara på mitt mail så att jag kan få lite hjälp med en sak så ska nog denna essä bli mycket bättre än den andra.

Btw, såg ett program där det var en massa vågor och sol. Fan vad jag vill surfa igen alltså!